□ 보고서는 러시아와 중국의 안보 위협을 중점적으로 기술하고, 북유럽‧발트해 지역, 미국, 일본, 한반도 등을 포함한 세계 각 지역 안보 현황도 포함하고 있음. 국방위원회는 2024년 4월 최종 보고서를 정부에 제출할 예정이며, 정부는 이를 향후 5개년 총력 방어 계획(2026-2030)에 반영할 예정임
□ 「스웨덴 국방위원회 안보정책보고서 2023」 주요 내용
1. 스웨덴 국방·안보 정책 평가
ㅇ 장기적으로 유연한 국방 정책을 계획하고 군사자원을 확보해 나가면서 전체적인 방위 규모를 키워야 함
ㅇ 발생 가능성이 높은 시나리오 뿐 아니라 발생 시 심각한 결과를 초래할 수 있는 잠재적 위협에 대한 총력 방어 계획을 세워야 함
2. 국제 안보 환경 분석
ㅇ (러시아) 유럽과 스웨덴의 안보에 있어 가장 심각한 장기적 위협이며, 이는 군사적·비군사적 위협을 모두 포함하고 있음
ㅇ (중국) 권위주의적, 공산주의적, 민족주의적 국가로서 정치·경제·군사적 수단을 동원해 세계 질서를 재편하고자 함
ㅇ (북유럽·발트해) 발트해 연안 국가와 폴란드 NATO 사령부 예하 연합군은 지상군과 방공망을 보강하고 인근 지역 해군 역량을 강화하고 있음
ㅇ (미국) 최근 미국 내 정치적·인구통계학적 변화는 미국의 외교정책뿐 아니라 우크라이나에 대한 지원과 미국-유럽과의 관계에도 영향을 미칠 가능성이 있음
ㅇ (일본) 안보 불확실성의 증가로 인해 2027년까지 국방비를 2배 증액하기로 하는 등 안보 정책을 조정하고 있으며, 장기적으로 군사 강대국 중 하나가 될 것임
ㅇ (한반도) 한반도는 여전히 분단 상태이며, 북한의 핵무기 야망은 제재에도 불구하고 지속되고 있음. 한국은 미국과 동맹을 맺고 강력한 국방력을 보유하고 있음
3. 스웨덴 국방·안보 정책 조정
ㅇ 스웨덴은 국가와 국민, 민주주의와 자유를 위해 무력을 사용할 준비가 되어 있으며, 향후 NATO 가입을 통해 국가 안보를 강화해나갈 것임
ㅇ UN 헌장에 기반한 유럽 안보 질서와 국제법을 지키기 위해 노력하고, 동맹국과의 결속을 유지하기 위한 적극적인 입장을 취할 것임
ㅇ NATO의 집단 방위(collective defence)에 기여하기 위해 국가 총력 방어 역량을 강화해나갈 것임
[출처] 스웨덴 국방 정세 : 국방위원회(Defence Commission) 보고서 발표 (2023.06.20.) / 주스웨덴 대한민국 대사관
목차
1 Svensk säkerhetspolitik 11
1.1 Svensk säkerhetspolitik i en ny tid 12
2 Att göra säkerhetspolitiska bedömningar 19
2.1 Historiska erfarenheter 20
2.2 Att göra säkerhetspolitiska bedömningar 22
2.3 Slutsatser 23
3 Globala trender 25
3.1 Geopolitisk maktkamp 26
3.2 Konflikter om normer och värderingar 29
3.3 Ekonomisk och social utveckling 30
3.4 Globala resurs- och varuberoenden 32
3.5 Försvarsutgifter 34
3.6 Digitalisering och informationssamhället 36
3.7 Teknikutveckling 37
3.8 Massförstörelsevapen 40
3.9 Klimatförändringar 44
3.10 Terrorism, våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet 46
4 Ryssland och den fullskaliga invasionen av Ukraina.49
4.1 Ryssland 50
4.1.1 Ryska regimens bevekelsegrunder, målsättningar och metoder. 50
4.1.2 Rysk inrikespolitisk utveckling 54
4.1.3 Rysk ekonomi och sanktionernas verkan 56
4.1.4 Ryssland som global aktör 58
4.1.5 Rysk militär förmåga. 61
4.1.6 Rysk förmåga i Sveriges närområde . 64
4.1.7 Ryskt kärnvapeninnehav och strategisk avskräckning 65
4.2 Ukraina 67
4.2.1 Ukrainsk försvarsförmåga och motståndskraft 68
4.3 Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. 73
4.3.1 Den fullskaliga invasionens första år 75
4.3.2 Iakttagelser från den fullskaliga invasionens första år 77
4.3.3 Internationellt stöd till Ukraina och reaktioner på den ryska fullskaliga invasionen 87
4.4 Konsekvenser för svensk och europeisk säkerhet 92
5 Kina som geopolitisk utmanare 99
5.1 Inrikespolitisk utveckling 99
5.2 Kinas civil-militära integration och säkerhetssyn. 100
5.3 Kinesisk utrikespolitik 102
5.4 Kinas militära förmåga 106
5.5 Ekonomisk och teknisk rivalitet 107
5.6 Konsekvenser för svensk och europeisk säkerhet 109
6 Den säkerhetspolitiska utvecklingen 113
6.1 Sveriges närområde 114
6.1.1 Finland 118
6.1.2 Norge 120
6.1.3 Danmark 122
6.1.4 Island 123
6.1.5 Estland 123
6.1.6 Lettland 124
6.1.7 Litauen 125
6.1.8 Polen. 126
6.1.9 Arktis 127
6.2 Europa 130
6.2.1 Europeiska unionen 130
6.2.2 Tyskland 134
6.2.3 Frankrike 135
6.2.4 Storbritannien 137
6.2.5 Västra Balkan 138
6.2.6 Turkiet 141
6.2.7 Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien. 141
6.3 Nordamerika 145
6.3.1 USA:s utrikes- och säkerhetspolitik 146
6.3.2 USA:s försvarspolitiska utveckling 147
6.3.3 Kanada 150
6.4 Mellanöstern 151
6.5 Afrika. 153
6.6 Den indopacifiska regionen 156
6.7 Asien 157
6.7.1 Taiwan 159
6.7.2 Koreahalvön 160
6.7.3 Japan 161
6.7.4 Indien 161
6.7.5 Övriga Asien 162
6.8 Oceanien 163
7 Den regelbaserade världsordningen 165
7.1 Multilaterala institutioner 166
7.2 Den europeiska säkerhetsordningen,
förtroendeskapande och rustningskontroll 167
7.2.1 Rysslands undergrävande av och brott mot
den europeiska säkerhetsordningen. 170
7.2.2 Ansvarsutkrävande 171
7.3 Konsekvenser för svensk och europeisk säkerhet 172
8 Nato och Sveriges medlemskap.177
8.1 Nato och kollektivt försvar 177
8.1.1 Natos strategiska koncept 179
8.1.2 Avskräckning och försvar 181
8.1.3 Kärnvapenavskräckning 187
8.1.4 Civil motståndskraft 189
8.1.5 Organisationsstruktur 190
8.2 Försvarsindustrifrågor 192
8.3 Åtaganden som allierad 193
8.4 Geostrategiska konsekvenser 194
8.5 Sveriges övriga säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten 196
8.6 Svenska prioriteringar 198
Bilaga 1 Avvikande uppfattning Hanna Gunnarsson (V) 203
Bilaga 2 Avvikande uppfattning Emma Berginger (MP) 209
